30.12.11

Turkey Says French Law Damages Freedom of Expression

Zvi Bar el

A Holocaust must not be denied, according to France, be it the Jewish Holocaust or the Armenian. While the French Parliament passed a law in 1990 against denying the Jewish Holocaust and against manifestations of anti-Semitism, the Armenian Holocaust has not won identical status. The lower house last week passed a bill defining denial of the slaughter of the Armenian people as a crime, but it still needs the Senate's approval to become law.

28.12.11

Չկայ դաշնակցականութիւն առանց Դաշնակցութեան

«ԴՐՕՇԱԿ»
Վերջին քսանամեակին, Գարեգին Նժդեհի 1930ական թուականներուն քարոզած «ցեղակրօնութեան» վերազարթնում մը արձանագրուած է Հայաստանի մէջ։ Քաղաքական տարբեր հոսանքներ որդեգրած են, առաւել կամ նուազ ուժգնութեամբ ու հետեւողականութեամբ, անոր դրոյթները։ Անոնց շարքին է Հայաստանի Հանրապետական Կուսակցութիւնը՝(կառավարող կուսակցութիւնը՝ 1998էն ի վեր), որուն քաղաքական ծրագիրը բացայայտօրէն կ՚անդրադառնայ այդ իրողութեան եւ որ գործնականօրէն կը զբաղի Նժդեհի ժառանգութեան բացայայտումով ու քարոզչութեամբ։ Բնականաբար, գաղափարախօսական նման զարգացումներ կը ստեղծեն լռելեայն կամ բացայայտ բանավէճեր Գ. Նժդեհի երբեմնի կուսակցութեան՝ Հ. Յ. Դաշնակցութեան հետ, որ անոր մահէն ետք զայն վերականգնած էր, առանց սակայն --գէթ ծրագրային կերպով-- փարելու անոր գաղափարներուն։ Այդպիսի բանավէճի մը պատասխան կողմը հանդիսացած է դաշնակցական կեդրոնական պաշտօնաթերթ «Դրօշակ»ի Յուլիս 2011ի խմբագրականը՝ վերի խորագրով, որ կրնայ յաւելուածաբար լուսաբանել Հայաստանի ներկայ գաղափարախօսական խախուտ ու խրթին մթնոլորտը, ինչպէս նաեւ վերջին շրջանին շատ յեղյեղուած ազգայնականութեան խնդրին շուրջ դաշնակցական կեցուածքը։ Յօդուածը կու տանք նոյնութեամբ, մեր կողմէ քանի մը լուսաբանական ծանօթագրութիւններու յաւելումով։ Մեկնաբանութիւնները կը թողունք ընթերցողին։




25.12.11

Հնդկահաւերը՝ գայլի տեսքով

ՆԱՅԻՐԻ ՀՈԽԻԿԵԱՆ

Այսուհետեւ,Ֆըանսայի մէջ հայոց ցեղասպանութեան իւրաքանչիւր ժխտում մէկ տարի ազատութենէ զրկուելու եւ 45 հազար եւրօ տուգանք վճարելու գինը պիտի արժէ։ Ֆրանսայի Ազգային Ժողովի օրինագիծի թեման արդեն քանի մը օր է որ ո։՛չ միայն հայկական ու թրքական, այլեւ եւրոպական լրատուամիջոցներու առաջին գիծին վրայ կը գտնուի: Օրինագիծը ընդունուելէ ետք թուրքերը սկսան հերթով իրականութիւն դարձնել իրենց վարչապետին առաջ քաշած պատժամիջոցներու կէտերը: Ահասարսուռ գիրքին առաջին հարուածը Փարիզոի մէջ Թուրքիոյ դեսպան Թահսին Պուրճուօղլուի յետկանչն էր: Անոր հետեւեցաւ նաեւ Անգարայէն Ֆրանսայի դեսպանին վերադարձը: Ըսել է, թէ երկու երկիրներուն դիւանագիտական ճակատները փոխադարձաբար մատ ցոյց տուին իրարու, թէ ո՞ր մատը, հասկնալի է, ի հարկէ: 

24.12.11

Ապրիլ առանց Կիմ Չեն Իրի

ՆԻԿՈԼ ՓԱՇԻՆԵԱՆ

Հիւսիսային Գորէայի բռնապետ Կիմ Չեն Իրը [Kim Jong-Il] եւ Չեխիոյ այլախոհ-նախագահ Վացլաւ Հաւէլը գրեթէ միաժամանակ մահացան: Երէկ Համացանցի մէջ կարելի էր տեսնել նկարներ երկու մահերուն՝ մարդոց առաջին արձագանքին մասին: Չեխիոյ մէջ մարդիկ լուռ կը մօտենային եւ ծաղկեփունջեր կը դնէին ու մոմեր կը վառէին Վացլաւ Հաւէլի տան մերձակայքը կամ իր հետ կապուած որեւէ այլ վայրի մէջ, իսկ Հիւսիսային Գորէայի մէջ դպրոցականներ, բանուորներ, ուսանողներ` զինուորական շարքով կանգնած կու լային-կ՚ողբային-կը հեկեկային առաջնորդի կորուստին առիթով։  Կարելի է ըսել, թէ Չեխիոյ մէջ մարդոց հակազդեցութիւնը անկեղծ է, իսկ Հիւսիսային Գորէայի մէջ` շինծու. բայց ասիկա պարզունակ մօտեցում կ՚ըլլայ:

23.12.11

La "metida de pata" del primer ministro turco

Vartán Matiossián

La aprobación por la Asamblea Nacional francesa, el 22 de diciembre, de un proyecto de ley que establece prisión de un año y una multa de 45.000 euros como pena por la negación del Genocidio Armenio levantó los niveles de histeria de Turquía a límites insospechados.

22.12.11

Freedom of Ignorant Speech?

Vartan Matiossian
 
The December 21 editorial of The Los Angeles Times, "France Considers Armenian Genocide Bill," continues the American time-honored tradition of taking the First Amendment to the utmost extreme and senselessly complaining about those narrow-minded and headstrong Europeans who do not understand the gist of it.

21.12.11

¿Dónde está la F.R.A. de nuestros padres?

Michael Mensoián
Traducción de Vartán Matiossián

La primera parte de este artículo ["The Armenian Weekly", 8 de diciembre de 2011, no traducida al castellano] ofreció un breve resumen del servicio ejemplar de la Federación Revolucionaria Armenia (F.R.A.) al pueblo armenio y a los intereses de la nación armenia durante sus primeros cien años. “Período I: 1890-1923” cubrió los años desde la fundación de la F.R.A. hasta el catastrófico año 1923. “Período II; 1923-1991” coincidió con los efectos residuales desastrosos del genocidio y la existencia de la república armenia bolchevique hasta la fundación de la segunda república armenia libre. La segunda parte evaluará el rol de la F.R.A. durante los años que siguieron al establecimiento de la República de Armenia en 1991, cuando su operatoria pasó de la Diáspora a la Madre Patria.
M.M.
La segunda república armenia independiente fue declarada en 1991. Este acontecimiento debió haber anunciado una nueva era para la F.R.A. El partido era ahora capaz de volver a una Armenia libre, un día que los líderes en exilio habían alimentado durante los pasados 70 años. El notable éxito que la F.R.A. había alcanzado en las comunidades diaspóricas fue conseguido bajo circunstancias muy diferentes de las que habían enfrentado los armenios del Mairení Yerguir (Madre Patria). Cada grupo era un gran subcomponente de armenios bien distinguido, con antecedentes emocionales y psicológicos diferentes que respondían a los entornos socio-económicos y políticos diferentes en los que habían tenido que adaptarse. En vez de establecer firmemente las bases para su participación efectiva en la vida política de Armenia, el partido entró inmediatamente en el mundo de la política maquiavélica post-soviética.

19.12.11

Armenia: Imprints of a Civilization (December 16, 2011 - April 10, 2012)

A major exhibition, entitled "Armenia: Imprints of a Civilization," opened in the museums of St. Mark’s Square, Venice, on December 14, 2011. The exhibition is hosted by the prestigious venues of the Museo Correr, the Museo Archeologico Nazionale, and the Monumental Rooms of the Biblioteca Nazionale Marciana. The exhibition marks the fifth centenary of the first book printed in the Armenian language. This exhibition acts as the official launch of the jubilee celebrations taking place in the Armenian capital Yerevan, a UNESCO World Book Capital for 2012.

16.12.11

Vartan Matiossian Lectures on Armenians, Aryan Myth


On Thursday, December 1, Dr. Vartan Matiossian presented a lecture titled “The Aryan Myth, Hitler, and the Armenians,” in an event hosted by the Zohrab Center at the Diocesan Complex in New York City. Tracing the definition of the origins of the “Aryan” race in particular, Matiossian began his remarks with an overview of the concepts of race and language since the late 18th century. The concept of the “Aryan Myth” emerged in the late 19th century, he explained, and contrary to opinions of the time, it is now considered a purely linguistic term.

13.12.11

Եթէ Լեւոնը փոխակերպուէր

ՍԻՐԱՆՈՅՇ ՊԱՊԵԱՆ

Հայրենի երիտասարդ գրականագէտ Սիրանոյշ Դվոյեանը կը մեկնաբանէ հայաստանեան այսօրուան քաղաքականութիւնը՝ ինքնուրոյն ու թարմ տեսակէտներով։

-- Սիրանոյշ, ըստ Ձեզ, այսօր մեզանում իրականացուող քաղաքականութիւնն արդեօք բովանդակութիւն ունի՞: Մեր զրուցակիցներից շատերը փաստում են, որ մեծ հաշուով չունի:
= Կ՚՚ուզենայի սկսել նրանից, որ չեմ կարող միանշանակօրէն ասել, թէ այսօրուայ իշխանութիւնը բովանդակութիւն չունի: Տիրող հասարակական բարքերն իրենք են հնարաւորութիւն ստեղծում նման իշխանութեան գոյութեան համար եւ իրենք էլ աջակցում են, որ այն վերարտադրուի` այս կերպ ապահովելով իրենց իսկ վերարտադրութիւնը: Նման պայմաններում չենք կարող խօսել նրա մասին, որ այն չունի բովանդակութիւն: Այլ հարց, թէ որքանով եմ ես` իբրեւ այս հասարակության անդամ կիսում կամ մասնակցում այդ բովանդակութեան ստեղծմանը: Եւ այլ հարց, թէ այդ բովանդակութիւնը որքանով է նպաստում իմ ստեղծագործական ունակութիւնների իրացմանը: Իմ կարծիքով իմ ու տիրող բարքերի կոնֆլիկտը առաջանում է ոչ թէ բովանդակութեան բացակայութիւնից, այլ բովանդակութեան մասին մեր ունեցած տարբեր պատկերացումների անհամատեղելիութիւնից: Այսինքն, իմ պատկերացումներում հասարակութիւն չի կարող կառուցուել այն փիլիսոփայութեամբ ըստ որի ուժեղը, վայրենին պէտք է տիրապետի ու ընդարձակի իր տիրապետութիւնը որքան կարող է: Այս մօտեցումը կլանող ու ոչնչացնող մօտեցում է: Իմ պատկերացումներում հեռանկարային է այն հասարակութիւնը, ով այսօրուայ մէջ կարողանում է նախագծել ապագայի հնարաւորութիւններ, ինչը նշանակում է, որ հասարակութեան կառուցման փիլիսոփայութեան հիմքում դրւում է հնարաւորութիւնների ստեղծումը` յանուն ուրիշների, և ոչ եղած հնարաւորութիւնների տիրապետումը եւ սեփականացումը:

11.12.11

Երբ եգիպտացի պատմաբանները Հայ Դատի դաս կու տան թուրքերուն

ՆՈՐԱ ԱՐԻՍԵԱՆ
Գահիրէի համալսարանի Հայագիտական Ուսումնասիրութիւններու Կեդրոնը, համագործակցութեամբ Եգիպտոսի մէջ Հայաստանի Հանրապետութեան դեսպանատան, Նոյեմբեր 14-15 կազմակերպած էր հերթական միջազգային գիտաժողով մը` «Հայաստանը` արեւելեան եւ արեւմտեան աղբիւրներուն մէջ, դարերու ընթացքին» նիւթով. անոր մասնակցած էին պատմաբաններ եւ մասնագէտներ` Հայաստանէն, Լիբանանէն, Սուրիայէն եւ Եգիպտոսէն:

9.12.11

The Endlessness of Crime and Apology

Talin Suciyan
Translated by Vartan Matiossian

Last week, Turkey’s Prime Minister Erdogan’s statement about Dersim was immediately well received in the mainstream press, and we had to wait until the weekend to read more critical articles about it. Two articles by Ayşe Hür and Prof. Taner Akçam were like an “introduction to the literature of apology,” especially for the Prime Minister himself.[1] There may be aspects in both articles that are worth discussing, but what I want to deal with now is something quite different.

7.12.11

More Than Books: NAASR Brings Community Together in Quest for Armenian Studies

Aram Arkun

BELMONT, Mass. — Many people know the National Association for Armenian Studies and Research (NAASR), based in this suburb of Boston, as a bookstore specializing in English language works on Armenians and Armenian studies, but it actually conducts a much broader range of work in support of Armenian studies.